Laddbox för bostadsrättsförening
Laddbox Gruppen hjälper bostadsrättsföreningar att installera laddboxar och laddstolpar till medlemmarnas parkeringsplatser, från första styrelsemötet till färdig installation och bidragsansökan. Ring 010-337 39 48 eller skicka en förfrågan för en kostnadsfri offert.

Så installerar BRF:en laddbox steg för steg
- Inventera behovet – hur många medlemmar har eller planerar att skaffa elbil?
- Kontrollera effekten – hur mycket el klarar fastighetens anslutning och finns det plats för fler laddpunkter?
- Ta beslut – styrelsen eller stämman beslutar om investeringen enligt föreningens stadgar.
- Begär offert – med laddboxar, installation, lastbalansering och debiteringslösning.
- Sök bidrag – föreningen kan få stöd för en del av kostnaden.
- Installation och driftsättning – utförs av behöriga elinstallatörer.
Bidrag för laddbox i BRF
Bostadsrättsföreningar kan söka Naturvårdsverkets bidrag Ladda bilen för laddpunkter till boende och medlemmar.
| Villkor | Gäller |
|---|---|
| Stöd | 50 % av de stödberättigande kostnaderna |
| Max per laddpunkt | 15 000 kr |
| När ansöker man? | Inom sex månader efter att installationen är klar |
| Vem äger laddpunkterna? | Föreningen ska äga och driva laddstationerna |
Kontrollera alltid aktuella villkor hos Naturvårdsverket innan ni beställer. Vi hjälper föreningen med underlaget till ansökan.
Lastbalansering och effekt
Med dynamisk lastbalansering fördelas den tillgängliga effekten automatiskt mellan bilarna som laddar. Då kan föreningen installera fler laddpunkter utan att behöva höja huvudsäkringen, och laddningen pausas eller dras ner om fastighetens förbrukning blir för hög.
Hur debiteras medlemmarna?
- Individuell mätning – varje laddbox mäter förbrukningen och kostnaden läggs på avgiften eller faktureras separat.
- App eller laddkort – medlemmen betalar direkt för sin laddning.
- Fast avgift – enklast, men mindre rättvist om medlemmarna laddar olika mycket.
Räcker det med ett beslut i styrelsen?
Det beror på hur stor åtgärden är och vad föreningens stadgar säger. Mindre åtgärder som ryms inom den löpande förvaltningen kan ofta beslutas av styrelsen. En större investering, eller en förändring som påverkar fastigheten märkbart, kan däremot behöva gå till föreningsstämman.
Är ni osäkra på var gränsen går är det klokt att läsa stadgarna noga och vid behov rådfråga någon med kunskap om föreningsjuridik. Ett stämmobeslut tar längre tid men ger ett tydligare mandat, särskilt om alla medlemmar ska vara med och betala.
Frågor som brukar avgöra på vilken nivå beslutet behöver fattas:
- Hur stor kostnaden är i förhållande till föreningens ekonomi.
- Om alla medlemmar ska bära kostnaden eller bara de som laddar.
- Om åtgärden innebär en tydlig förändring av gård, garage eller fasad.
- Vad stadgarna säger om styrelsens befogenheter.
Vill en enskild medlem sätta upp en egen laddbox vid sin parkeringsplats behövs alltid styrelsens tillstånd. Parkeringen och elnätet i fastigheten tillhör föreningen, och en medlem får inte på egen hand ändra i föreningens elinstallation.
Vem äger och betalar laddboxarna?
Det finns flera vanliga upplägg och inget av dem är rätt för alla. Det viktiga är att det står klart från början vem som äger utrustningen, vem som ansvarar för underhållet och vad som händer när en medlem flyttar.
- Föreningen äger allt: föreningen bekostar infrastruktur och laddboxar och tar ut en avgift för laddplatsen eller elen.
- Delat ansvar: föreningen bygger ut kablar och elcentral, medan den som vill ladda betalar sin egen laddbox.
- Extern ägare: ett företag som driver laddplatser äger och sköter utrustningen, och användarna betalar direkt till dem.
När föreningen äger utrustningen blir det enklare att hålla ihop systemet, till exempel om laddboxarna ska styras gemensamt. När enskilda medlemmar betalar sina laddboxar behöver ni bestämma om boxen följer med lägenheten eller parkeringsplatsen vid en försäljning.
Bekostar du som medlem själv en laddbox vid din bostad kan skattereduktion för grön teknik bli aktuell, och villkoren beskriver vi i vår guide om skattereduktionen. Föreningens egna kostnader omfattas inte, eftersom avdraget riktar sig till privatpersoner.
Hur fördelas elkostnaden rättvist?
Den fråga som oftast väcker diskussion i föreningar är hur den som laddar mycket ska betala mer än den som laddar lite. Svaret är i regel att mäta förbrukningen per laddplats och debitera efter faktisk användning.
- Debitering per förbrukad kilowattimme, där mätdata hämtas från laddboxarna eller från separata mätare.
- En fast månadsavgift för laddplatsen, ibland i kombination med en rörlig avgift för elen.
- Betalning via en app eller ett laddkort, där en extern tjänst sköter debiteringen.
En fast avgift är enkel att administrera men blir lätt orättvis om användningen skiljer sig mycket mellan hushållen. Mätning per laddplats kräver lite mer teknik men gör det lättare att undvika missnöje längre fram.
Tänk också på vem som ska sköta administrationen. Om ingen i styrelsen vill läsa av mätare och skicka underlag till förvaltaren kan ett system med automatisk debitering vara värt att välja redan från start.
Vad händer när någon flyttar eller säljer?
Det här glöms ofta bort men skapar lätt oklarheter. Om en medlem har betalat sin egen laddbox behöver det finnas en regel för om boxen ska sitta kvar, flyttas eller lösas in av föreningen.
Är laddplatsen kopplad till en hyrd parkeringsplats följer den normalt parkeringsavtalet. Skriv in i föreningens ordningsregler eller i ett separat avtal hur det fungerar, så att både säljare och köpare vet vad som gäller innan affären görs upp.
Vad ska styrelsen kontrollera innan beslutet?
- Läs stadgarna och se vilka befogenheter styrelsen har.
- Ta reda på fastighetens huvudsäkring och hur mycket av kapaciteten som redan används.
- Kartlägg var parkeringsplatserna finns och om de är fördelade, uthyrda eller fria.
- Fråga medlemmarna hur många som har eller planerar att skaffa laddbar bil.
- Bestäm om ni vill bygga för alla platser direkt eller förbereda för en stegvis utbyggnad.
- Gör upp hur ägande, underhåll och debitering ska fungera, och skriv ner det.
Ett vanligt misstag är att börja i fel ände, med valet av laddbox. Utrustningen är en mindre del av projektet; elkapaciteten, kabelvägarna och överenskommelserna med medlemmarna påverkar betydligt mer.
Förbered gärna för framtiden även om behovet är litet i dag. Att dra kabelstegar eller förbereda för fler grupper i samma moment kan göra en senare utbyggnad betydligt enklare.
Vad behöver göras av en behörig elinstallatör?
All installation i fastighetens fasta elnät ska utföras av ett elinstallationsföretag med behörig elinstallatör. Det gäller nya grupper i elcentralen, kabeldragning till parkeringen, montering och inkoppling av laddboxarna samt inställning av lastbalanseringen.
Elinstallatören bör också beräkna fastighetens belastning innan ni bestämmer antal laddplatser. Beräkningen visar hur mycket effekt som finns att använda och om något behöver förstärkas.
Elsäkerhetsverket har en förteckning över de elarbeten som privatpersoner får göra själva, och arbete av det här slaget ingår inte där. Ni kan också söka i Elsäkerhetsverkets register för att se att det företag ni anlitar är registrerat som elinstallationsföretag.
Styrelsen behöver däremot inte kunna tekniken. Det räcker att ni vet vad ni vill uppnå, så kan elinstallatören föreslå hur det går att genomföra och vilka alternativ som finns.
Vad påverkar priset?
Kostnaden för en laddlösning i en förening varierar mycket, och därför går det inte att ge ett generellt svar. Det som brukar påverka mest är följande:
- Antal laddplatser som installeras nu och hur många som förbereds för senare.
- Avståndet mellan elcentral och parkering samt om kablar ska förläggas i mark.
- Om elcentralen har plats eller behöver kompletteras med en ny central.
- Vilken typ av lastbalansering och debiteringssystem ni väljer.
- Om fastighetens anslutning behöver förstärkas.
Om enskilda medlemmar själva betalar sin laddbox kan de i vissa fall få skattereduktion för grön teknik på sin del. Be gärna om en offert där infrastruktur och laddboxar redovisas var för sig, så blir det lättare att fördela kostnaden mellan förening och medlemmar.
Laddstolpar och laddstationer för BRF
Laddbox, laddstolpe och laddstation används ofta om samma sak. I garage monteras laddboxar på vägg eller pelare. På öppna parkeringar används fristående laddstolpar, ofta med två laddpunkter per stolpe. Valet påverkar mest kostnaden för grävning och fundament, inte själva laddningen.
Pris för laddplatser i BRF – exempel
| Upplägg | Ungefärlig kostnad per laddplats före bidrag | Kommentar |
|---|---|---|
| Laddbox på vägg i garage | 15 000–25 000 kr | Kort kabelväg, enkel montering |
| Laddstolpe på öppen parkering | 25 000–45 000 kr | Grävning och fundament |
| Förberedelse för framtida platser | 5 000–10 000 kr | Kabel och plats i central förbereds |
Exempel. Priset beror på antal platser, avstånd till elcentralen och fastighetens effekt.
Med bidraget Ladda bilen kan föreningen få tillbaka upp till hälften av kostnaden, högst 15 000 kronor per laddpunkt, se Naturvårdsverket. Ansökan ska göras innan arbetet påbörjas.

Laddbox till BRF i hela Sverige
Vi installerar laddboxar till bostadsrättsföreningar över hela landet, bland annat laddbox i Stockholm, laddbox i Göteborg, laddbox i Malmö, laddbox i Uppsala och laddbox i Västerås. Driver du ett företag? Läs om laddbox för företag.
Vanliga frågor om laddbox i bostadsrättsförening
Kan en enskild medlem installera en egen laddbox?
Det kräver föreningens tillstånd, eftersom installationen görs i föreningens el och på föreningens mark. Ofta är det enklare och billigare att föreningen gör en gemensam installation.
Hur lång tid tar det?
Från beslut till färdig installation tar det ofta några veckor, beroende på antal laddpunkter och om elanslutningen behöver förstärkas.
Behöver alla parkeringsplatser ha laddbox direkt?
Nej. Många föreningar börjar med några laddpunkter och förbereder kablage så att fler kan installeras när behovet växer.
Måste alla medlemmar betala för laddplatserna?
Inte nödvändigtvis. Många föreningar låter de som använder laddplatserna stå för kostnaden genom avgifter, medan andra ser laddning som en investering i fastigheten. Vad som är rimligt beror på hur beslutet fattas och vad stadgarna tillåter.
Kan vi börja med några få laddplatser?
Ja, det är vanligt att börja i liten skala. Se bara till att den första etappen planeras så att fler platser kan läggas till utan att allt behöver göras om. Kabelvägar och styrsystem är det som är viktigast att tänka igenom från början.
Kan föreningen ta betalt för elen som laddas?
Ja, de flesta föreningar debiterar laddningen på något sätt, till exempel per kilowattimme eller med en fast avgift. Hur intäkterna ska hanteras ekonomiskt är en fråga för föreningens förvaltare eller revisor. Vi hjälper till med den tekniska delen, som mätning och styrning.
Vill föreningen ha en offert? Ring 010-337 39 48 eller kontakta oss här.
